Ingen dag var den andra lik för Henrik Eskilsson i arbetet som press- och informationsofficer vid Sveriges insats i Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Foto: Försvarsmakten
Henrik Eskilsson, du har kommit tillbaks från sex månader som press- och informationsofficer vid den svenska insatsen i Afghanistan (november-maj 2010). Vad var din roll där?
- En press- och informationsofficer (Public Affairs Officer, PAO) har många olika roller. Det som oftast syns utåt är när man gör uttalanden i media, men en stor del av arbetet går ut på att stödja chefen som en av flera rådgivare. PAO ingår även i krisorganisationen och bidrar med annat stöd till förbandet under operationer.
Hur såg en typisk arbetsdag ut?
Det fanns egentligen ingen typisk arbetsdag min dag styrdes mycket av det som skedde i insatsområdet.
Var det många medier som ville rapportera om Sveriges roll i Afghanistan?
- Det var ett otroligt tryck egentligen redan från utbildningen och fram till medaljceremonin i Sverige.
- Innan vi reste iväg dödades en lokalanställd tolk och flera svenskar skadades, vi stod i begrepp att åka ner och blev därför i centrum för medias uppmärksamhet. Bland annat deltog vi i tre morgonsoffor och ett stort antal andra mediainslag.
Hur arbetar journalisterna för att kunna rapportera från ett land som är så stort och utspritt och där säkerheten kan begränsa rörligheten?
- De lokala journalisterna har inte så stark ställning i Afghanistan som i Sverige. Hot och våld mot journalister är inte ovanligt. Svenska journalister förlitar sig mycket på lokala kontakter om de inte följer förbandet.
Vilka frågor intresserar sig journalisterna mest för? Hur har du kunnat hjälpa dem finna den information de sökte?
|
- Oftast ville de träffa den ”vanlige soldaten” och höra hans eller hennes syn på faror, vardagen och hur de nära och kära kände det inför att de var i Afghanistan. Även utbildnings- och samverkansgrupperna (OMLT) var högintressanta för journalisterna.
- Genom mitt arbete kom jag nära förbandet. Jag fick med tiden bra kontakter med mina kollegor och de försökte man vårda. Det enda som var svårt var att hitta soldater som ville prata med kvällstidningar, speciellt efter en del spekulativa artikelserier.
Vad är mediabilden av Sveriges insats i Afghanistan i dag, tycker du? Stämmer den med den verklighet du mötte?
- Efter vår tid stärktes stödet för insatsen, främst efter dödskjutningarna i februari. Många hörde av sig till vår anhörigblogg som var en viktig kanal under dessa dagar.
|
|
Ständigt uppkopplad - vardagstillvaro för Henrik Eskilsson i Afghanistan. Foto: Försvarsmakten
|
Är det några människor du mött eller händelser som inträffat som du särskilt minns?
- Ja, alla man träffade på när man var ute på patruller har gjort starka intryck. Vårt välstånd i Sverige fick mig att inse hur bra vi har det. Saker som är självklara för oss är för många afghaner något de bara kan drömma om. När jag besökte en skola som fått stöd med hjälp av pengar som soldaterna samlade in i den så kallade soldatkassan berättade de att pengarna först och främst skulle gå till ved så de skulle kunna fortsätta undervisningen även under vintern.
Hur ser du på Afghanistans framtid och utveckling?
- Mycket händer i det norra området och de senaste åren har det skett mycket utveckling. Bland annat invigdes en ny landningsbana på flygplatsen i Mazar-e-Sharif och en järnväg byggs från gränsen till Uzbekistan. Med dessa och andra satsningar börjar det att gå åt rätt håll men många svårigheter återstår. Afghanistan är ingen ”quick fix” och ett långsiktigt åtagande är nödvändigt.
UD:s Press-, informations- och kommunikationsenhet